Frivlligt barnlös

Jag vet inte riktigt hur jag ska börja det här inlägget. Det här är ett ämne som så många tycker sig ha rätten att diskutera. Men så är det väl med det mesta, när det kommer till val i livet. Det kommer alltid finnas personer som ska tycka saker om allting. Utan att dem ens blivit tillfrågade.

Jag har inga barn. Jag har valt att inte ha några barn. Jag har aldrig ansett att meningen med livet är att skaffa barn. Jag har aldrig förstått tjusningen i barn.

Absolut är barn söta. Barn är oskyldiga små naiva varelser som väcker beskyddarkänslor. Jag kan också tycka att de är roliga att umgås med, de säger roliga saker, är ganska okomplicerade och mitt eget barnasinne väcks till liv lite grand.

Men sen har vi den där baksidan till det hela. Den som för mig alltid varit större än den "fina" delen. Baksidan som handlar om att sätta hela mitt egna liv åt sidan för att låta barnet bli prioritet. Själviskt eller hur? Men jag förstår inte konceptet. Jag kan inte greppa hur jag skulle få min vardag att gå ihop genom att alltid sätta mig själv sist.

Sen har vi det här med hur jobbiga barn faktiskt är. Det finns ingen i hela världen som kan påstå att barnuppfostran är en dans på rosor. Det finns inte en enda cell i min kropp som skulle orka ha ansvaret för att uppfostra ett barn till en fungerande individ. Pressen och rädslan för att åsamka barnet mentala skador och brister skulle ta kol på mig. Och sen det fysiska ansvaret - barnet ska ju överleva diverse sjukdomar, faror och händelser i livet.

Hur kan man som förälder utan oro lämna ifrån sig ansvaret för sitt barn under tiden de är i förskola/skola/fritids? Hur kan man ens slappna av och koncentrera sig på jobbet? Jag skulle inte fungera. Det här grundar sig såklart i mitt enorma kontrollbehov.

För att inte tala om yttre påverkan! Hotbilden mot barn är fruktansvärd. Hemska, äckliga människor som är ute efter att skada barn. Och klimatkrisen vi befinner oss i. Vad är det för planet vi lämnar efter oss till våra barn? Hur kommer deras vuxna liv se ut på en planet som dör?

Nej. Jag ska inte ha några barn. Jag fyller mitt liv med annat. Jag hatar inte barn. Jag dömer inte andra som skaffar barn. Men jag personligen ser ingen anledning.

Jag har katt x2 istället.