måndag 9 mars 2020

Alkoholfri

Jag är nykterist sedan 1551 dagar tillbaka. För lite mer än 4 år sedan bestämde jag mig för att jag skulle sluta konsumera alkohol. Det hela började egentligen med att jag innan dess hade ett vitt halvår, för att jag just då höll ett ganska högt träningstempo och ville se hur mycket alkoholen påverkade min prestation och vikt.

Efter dessa 6 månader tänkte jag, äh jag kan lika gärna vänta 6 månader till, eftersom suget var helt borta. Och nu 4 år senare känner jag likadant. Jag kan helt ärligt säga att jag inte saknat alkoholen någonting under dessa 4 år. Inte ur smakhänseende i alla fall. Självklart finns det massor av drinkar, viner etc. som jag tycker är jättegoda, men med det utbud av alkoholfria alternativ som finns idag har det gått jättebra.

Jag har ju en lite komplicerad relation till alkohol sedan tidigare. Jag var i ett förhållande där alkohol förstörde ganska mycket. En partner som prioriterade alkoholen före vår relation. Och jag reagerar inte bra på alkohol, med snedtändningar, bråk, och dåligt beteende. Det blev liksom en ond cirkel och tillslut hade vi inget val än att separera. För djupa sår för att läka.

Jag är en ångestmänniska. Alkohol är ångestframkallande. Det blev liksom ingen bra ekvation. Jag mådde alltid dåligt mentalt i 3 dagar efter att jag druckit. Även fast jag inte betett mig illa på något sätt. Det blev inte hållbart. Och inte värt det.

Jag har svårt att se att jag någonsin kommer att dricka igen. Inte ens "ett glas till maten".